Jag orkar verkligen inte mer nu.
Allt blir bara fel, hela tiden. Vad är då meningen att leva?

Att få skit för allt man gör? Att ingen ska orka med en?

Varför ska jag gå kvar på pissOlympica när jag ändå inte vill?

Jag har inte velat gått där sen sexan. Och snälla nån, jag orkar
verkligen inte mer på den skolan.

Allt blir bara fel där hela tiden. Jag vill inte vara kvar över huvudtaget. Hej igen, kära rakblad! Jag har saknat dig!

Och imorgon ska klassen till London, och jag orkar fan inte följa med.
Det kommer inte bli roligt, hellre jobbar jag i skolan. Hellre sitta och jobba i skolan än åka.

Och jag pallar inte gå in på Madame Tussauds i London heller,
för jag har fått dockskräck. Och då är det seriöst.
Jag vill hänga för mina porslinsdockor uppe på hyllan också, dom skrämmer mig .

Och jag kollade på Barnhemmet igår också. Den var helt sjuk.
Men jag gillade den, förutom att dem pratar spanska. Men jag gillar alla små barn,
dom är helt underbara i filmen.

Jag kollade på The Ring idag också. Den var inte så läskig som folk säger att den ska vara.
Den var inte den bästa film jag sett, men kärlek på låten Samanta sjöng. Eller vad hon nu hette. Jag har, eller åtminstonde hade, på mobilen.

Som sagt, jag gillar läskiga småbarn i filmer.
I alla fall dem som inte är japanska eller kinesiska, för dem skrämmer mig.

Jag är rädd för allt, som vanligt. Jag kommer få panik i London.

Jag har väl börjat lyssna på Epica som en idiot.
Epica + Nightwish + Within Temptation = jag orkar leva.

Oh how I wish
For soothing rain
Oh how I wish to dream again
Once and for all
And all for once
Nemo my name forevermore